Tumörmagen
Nu måste jag skriva det fort som tusan så jag inte glömmer bort detta ytterst viktiga tanke. Jo, det var nämligen såhär att jag försov mig i morse. Vilket i sin tur ledde till att jag fick mycket skit resten av min arbetsdag. Bland annat för att personalrummet va full av "skit", för att jag inte höll koll på våra boenden som tog hissen alldeles själva ner till allrummet, för att jag inte ringde och sa att jag försov mig, för att vi inte hade bakat några diabeteskakor, för att vi gav en diabetiker saft... för det var ju nämligen så att vi missuppfattade frågan. Personalen frågade om saften var osötad, alltså utan socker då förstås, men det kan även tolkas som om den vore utan extra tillskott av strösocker. Vi trodde på det sistnämda. Och herregud vad mycket skit vi fick för det.
Men anledningen till att jag försov mig till jobbet var att jag hade en mycket dålig dröm, jag trodde att jag hade en stor tumör i magen som inte gick att få bort. Och den bara växte och växte och till slut kunde jag inte komma ut ur rummet så jag bodde kvar i mitt lilla rum tills jag gick bort. En dröm som gjorde att jag slumrade till när väckarklockan ringde och snubblade och slog i huvudet i skrivbordet.
Men ändå tycks jag finna denna dagen en av de bästa på länge faktiskt. Allt känns så ostressat...jag börjar ta saker och ting i sänder. Jättebra verkligen.
En stor dröm är en minicykel
Igår kväll, vid valhallavägen såg jag, vad jag tror var något utav det finaste jag sett på länge. Det var en minicykel med kromade fälgar, och om inte mörkret bedrog tror jag att den till och med var blå. Och mannen som cyklade på den var minst lika fin tror jag. Åtminstone silhuetten...
Men något så fint är nog aldrig ämnad för mig. Jag må aldrig få en blå minicykel men jag nöjer mig än så länge med längtan att få en. För den känslan är minst lika fin som en kromad cykel. Dessutom är jag för lat för att cykla så den skulle nog inte bli välanvänd... Istället satt vi där och åt pommes doppade i shake, och sedan rörde vi oss ner till Hagaparken där vi satt och diskuterade filmer och musik. Jag har kommit till insikt med att min musikkunskap är ibland något att tvivla på.
Kajsskulet spelar dansband
Miss Li
Igår gjorde jag pannacotta. Utan recept. Inte helt katastrofalt om jag får säga det själv. Bara ganska smaklöst, och bärsåsen blev inte alls så röd som det va på paketet. Inte alls.
Jag beundrar människor som tycker att det är en bra egenskap att aldrig kunna slutföra något. Såvitt jag vet har hon hållt på med tusentals projekt utan success och ändå fortsätter hon och har blivit större än någonsin! Motgång leder till genomgång!
Fettfläck
Denna stund blir förhoppningsvis den sista
Jag är inte en bloggmänniska. Att ventilera sina känslor med (vid) en skärm är inte så roande som jag trodde att det skulle vara. Dessutom är jag för feg för att lämna ut min bloggaddress så då blir det ungefär som en dagbok och vi alla (vilka andra? haha) vet att jag är en mycket fysisk person. Då är vanlig skrift mycket bättre.
Så tack och hej. Hädanefter blir det inget mer skrivande. (Förhoppningsvis... ok, vi säger såhär istället, jag ska inte skriva lika ofta)
som ni ser så höll detta i två dagar... suck.
Regniga gator
Att bli blöt är en sak, men att bli blöt av ofantligt mycket regn är en annan sak.
Jag och Kim gick ut med ett varsitt paraply och hoppade över stora vattenpölar. Vi nådde aldrig över.
Jag kände mig så liten och road. Och känner mig lycklig över att jag fortfarande tycker sådant är kul. Jag vill inte växa för fort. Varför ska man det? (Måste påpeka att jag spelar gameboy också, fruktansvärt roligt)
Dagens musik: New romantic med the courteneers
Olkie goes cooking
Denna dag har varit en flitig dag för mig. Jag har både duschat, mycket mycket flitigt av mig. Men också bakat kladdmuffins och gjort middag till familjen. Det blev lasagne. 9dl/2 är inte 3. Så bra blev lasagnen men huvudsaken är att jag har gjort något jag aldrig tidigare har gjort. Nästa gång blir det nog bra. Jag och matlagning går aldrig ihop men vi två har något charmigt tillsammans ändå tycker jag.
Hultsfred; anjas bilder
Hultsfred; Bilder från rockfoto
Ella försvann. Men vi blev rätt snygga ändå tycker jag.
Vi är fotogeniska, inget snack om saken. Här är vi med Markus Krunegård, även känd som Laaksomannen men också väldigt okänd för oss. Vi blev med andra ord tvingade att ta kort med honom för han stod där så ensam.
Jag orkar inte skriva, jag är för utmattad, jag har haft det kanonbra verkligen.
Puss!
00.47
Något jag lade märke till under årets första havbesök med familjen var att det gjorde fruktansvärt ont att ligga på det s.k gräset. Det var ta mig fan hö! Uttorkat gräs som sticker in i huden och gjorde solbadandet allt annat än skön och behaglig. Och självklart faller detta tillbaka på den ökade växthuseffekten och det är nu man ska förbanna sig själv över att inte slänga rätt skräp i rätt låda. Shame! eller något i den stilen. Sedan blev det en kort visit till picknickfestivalen, ytterst kort men det verkade trevligt, folk satt liksom på filtar och drack och ingen lade märke till artisterna. way to go!
Jag har annars haft en mycket skum och skrockfull dag. Och jag skyller allt på den svarta katten med de lysande ögonen som stirrade på mig utan att röra på sig, inte ens när jag gick förbi den. Då vände jag mig om och då gjorde den detsamma och våra blickar möttes och jag blev sjukligt rädd, sedan träffade jag Kim som kom hem från landet idag, vi hade en himla trevlig pratstund. Nu har jag hört ett s.k "viskande" ljud från något i mitt rum i över 40 minuter, försökte lokalisera ljudet men tycktes aldrig finna den och jag började misstänka att jag va hög eller något i den stilen. Men det var jag icke då det visade sig vara min mp3 som jag glömde stänga av. Är man paranoid så är man väl det.
Hello handsome
Har kollat på många partybilder och jag blir så sjukt sugen på Hultsfred just nu. Bara festivalkläderna får en att rysa av glädje. Som vanligt är min packningslista för lång men den förkortas så småningom!!! Just nu kommer jag se ut såhär bland den småländska skogen; kavaj, vitt linne & caprishorts då syrran inte låter mig ta med levi's shortsen...
Funderar fortfarande på vilka skor och väska man ska ha, imorgon blir det en liten shoppingtur.
Priolistan lyder: Hatt (halm), rosa shorts och förhoppningsvis festliga glasögon!
och och och tons of smycken! självklart kommer jag endast komma hem med en hatt och ett par shorts... men men.
(saltvattenspray, nice hairday everyday?. Absolut, det skall packas i väskan)
Att åka eller inte åka
Men de sa även att de litade på mig, och att jag nu framöver inte får åka någonstans på ett bra tag då Pappa konkret uttryckte sig med hjälp av pedagogiska medel som en toarulle, här har du 100% möjligheter att åka någonstans där vi inte vill att du ska åka, och utav de här 100 pappersarkarna får du bara torka dig i rumpan med 70 st. Och det är något du måste acceptera, punkt punkt punkt. Jag accepterar med glädje!
Ride a bike
Nu har vännen äntligen gått hem, dagen har varit hur bra som helst fast samtidigt har det inte hänt något speciellt. Det är väl just därför, jag uppskattar meningslösa ting. Jag lärde henne att skjutsa mig på cykel, vilken sensation! Hon sa: jag har aldrig skjutsat såhär långt i hela mitt liv. Det var nog det finaste jag har hört. Jag har förgyllt någon annans liv och det känns måttligt skönt. Sitter här i brors tank-top, pizza-linne eller vad de nu kallas för, det är extremt sexigt och så kommer jag vara klädd hela tiden under hultsfred. Om jag nu kommer iväg det vill säga, ganska knivigt det där men man måste vara optimistisk. Det är knappt 5 dagar kvar, känns oplanerat och spontant men sådana saker slutar alltid bäst!
Stress löser alltid mina problem.
Fick mvg på franska 3 och mvg,mvg & vg på "Tårtan"
Där ser man att sista-minuten arbeten kan vara bra också!
booze
Jag har fått 5 röda märken som är potentiala myggbett, en konsekvens av att jag va ute och sprang (!) i 30 minuter ungefär, självklart överdriver jag lite. Så mycket skulle jag aldrig vilja röra på mig. Det var skönt för att rensa huvudet lite, känns konstigt nog mycket bättre nu, kanske för att jag inte kan fokusera på något annat än att jag luktar ganska så mycket svett just nu och det klias över hela min arm.
Bra jobbat säger jag till mig själv. Det som borde nämnas var att temperaturen var 46 grader (i solen) och vi satt mitt på adolfs torg och lyssnade på håkan, nu har jag ytterligare en bränna på en bränna. Känns måttligt skönt faktiskt.
Blev riktigt nöjd med självporträttet, även om jag har gjort det man absolut inte fick göra. Unni ville ha färg, färg och färg.
Skulpturuppgiften... en insekt. Jag gjorde en groda. Av papperstallrikar, min kreativitet flödar måste jag säga.
Gud vad jag föraktar framtiden just nu
Vad fan är mitt problem. Om jag visste vore saker och ting mycket lättare för mig just nu. Verkligen.
Nuförtiden lägger jag mig alltid med ett kurrande i magen. Jag äter två gånger per dag. Och en banan på kvällen innan jag lägger mig. Det har blivit rutin. Jag har blivit så jävla ojämn. Det ligger en bulle i min tygpåse just nu, funderar på att äta den. Men låter nog bli, bullar skall njutas och inte förtäras på ett otillfredställande sätt. Jag är så irriterad, det är inte klokt. Satt förresten och tecknade en kvinna med en pilotpenna, that's the only shit. Blyerts blir så kladdigt när man är omotiverad. Men när kroppen är klar och det roligaste partiet återstår, nämligen huvudet. Så ska pennan ta slut. Himla otrevligt och irriterande. Jag har bränt mig på kinderna och jag ser söt ut. Men det gör ont, fast ibland måste man lida pin som man säger.
Hade DonnerOS idag, så lamt. Efteråt doppade jag mig för första gången i år, fast i Marcus osexiga och kalla pool. Sen solade vi lite mer, åt lite glass och sedan hade vi det trevligt. En moment skulle det säkerligen bli om inte Peyman skulle flika in med sina kommentarer hela tiden.
HBT grej @ Röhsska
CRAZY DANCE WITH HOMOSEXUALSBEENS!
julia kör tjockisdansen och vi svävar med våra fötter
Han var mer galentjines än vad jag va! galet!
hey, they're straights! (så gay av mig)
Catwalk Cissi iförd Nimas skapelse
Bonne ide (?) De hade en moralpublik. no questions asked.
seg kväll, vi har kommit till underfund med att göteborgare är homofobiska jävlar. fifan
Den du drömmer om är inte den du vill ha
Någon gång i helgen fann jag en lista. Jag älskar listor, det ger mig en glimt av ordning och reda i mitt annars ostrukturerade tillvaro. Jag älskar matlistor, folk som skriver upp vad som ska köpas, även om de bara står "mjölk" på. Dock var detta en lista som hade potential att vara med i en kontaktannons i GP. Det handlade nämligen om "Min drömprins", får kanske inte avslöja vem författaren var men jag tyckte detta va väldigt beundransvärt, vem gör sånt längre? skriver upp hur sin livspartner ska vara? Det får en att verka ytlig, kräsen och ganska bitter, hur många paddor har man kysst på egentligen?
Hur som helst tycker jag att det verkar målmedvetet och sånt är alltid bra. Men listorna tenderar alltid att sluta med hur långa tår personen ska ha och huruvida den ska ha en blå cykel eller inte. Men det som alltid är det allra viktigaste för mig är att personen ska tycka att tystnaden är ibland det bästa svaret man kan få. Det jag föraktar är påtvingat prat, babbel, tjöt. Det är oviktigt och dödar bara tystnaden för stunden, vad händer sen när man träffar på den personen igen? Man gör aldrig det.
