OLKIE

Vi sprang från vårat camp för att kolla på Erykah Badu, som då hette Blossom av en konstig anledning. Vi fick ögonkontakt och hon gav ut vita och rosa marshemallows. Vilket jag tyckte var hur coolt som helst men tydligen inte Kim då detta var så orginellt enligt henne, alla gav ut marshamellows (jag är medveten om att jag har stavat det ordet olikt men jag vet inte hur det stavas. ok!) på konserter...och detta fick hon höra från en utav hennes släktingar som hette Roddan. Efter Blossoms uppträdande, som jag har glömt att nämna var detta alltså på årets wayoutwest då..., sprang vi tillbaka till vårat camp där vi träffade Linas pojkvän Christ, som gick runt med cowboyhatt och läckra tajta speedos och vi undrade vart paketet tog vägen. Han började mysa med kim och jucka mot hennes lår vilket inte alls var så önskat som han trodde. Då frågade vi honom; Men Christ, ditt äckel. Varför är du så ledsen? Då svarade han med underläppen neddraget och utvänt; Jag är här ensam...måste man vara här ensam? Jag känner mig så ensam.

Eftersom vi var lite runda under fötterna kommer jag tyvärr inte ihåg hur vi svarade tillbaka till Christ, men det gjorde inget för han blev tydligen skitglad och sprang iväg och jagade ekorrar som sprang hejvilt i Slottskogen. Vi bestämde oss för att gå till brasan som någon ängel hade tänt på och grilla våra marshemallows som vi fick av Blossom. Då hittade jag en liten ekorre som bara bestod av hud, inälvorna var alltså borta. Ekorren hade ätstörning eller någon annan sjukdom som gjorde att den var riktigt smal. Den såg så rolig ut och jag petade lite på den med en pinne och då började den springa iväg, för er information så såg den faktiskt mycket lustig ut. Efter den incidenten kom några Högsboluffare (Diego, Andreas osvosv) och kastade kottar på oss... Och tillbaka till verkligheten så har jag under skrivandets stund bränt mina vitlöksbaguetter. Tusan!